Nu är det ni som tar mig härifrån!
Alla mår vi dåligt ibland, livet har sina upp- och nedgångar. Själv kan jag tycka att mitt liv har burit på extremt stora motgångar. Ibland undrar jag hur jag ska orka.
Hur orkar man?
Hur många gånger har jag inte skrikit rakt ut i tomma intet att jag gjort ett stort misstag när jag skrev min livsplan? Kan nån hjälpa mig? Jag har tagit mig vatten över huvudet här! JAG VILL ÅNGRA MIG! HJÄLP!
Låt mig få dö nu så att jag får komma hem!! Hem till kärleken och tryggheten! Och om det inte är möjligt, kan någon på Andra Sidan skriva en anteckning åt mig som jag får den dagen jag återvänder. En anteckning där det står med stora bokstäver: EMMA, KOM IHÅG NU ATT DU ALDRIG NÅGONSIN MER VILL TILLBAKA TILL DEN AVSKYVÄRDA PLANETEN JORDEN. NÅGONSIN!!!
Men när jag lugnat mig inser jag att jag faktiskt har valt detta själv, av en Gudomlig men ack så outgrundlig anledning. Att jag har läxor att lära.
Och hur mycket jag än gapar kommer ingen andlig varelse och tar mig härifrån så fort jag känner mig ynklig och eländig.
Kanhända att jag avskyr dessa "läxor". Men i efterhand är jag alltid tacksam. Jag blir starkare och starkare efter varje motgång. Det ÄR positivt!
Det gäller bara att fortsätta kämpa här på planeten Jordens "slagfält", och att inte ge upp. Även när det är som allra svartast.
Kärleken segrar till sist <3
Kommentarer
Trackback
