alkemisten

Jag har förstått att tiden är inne att jobba med mig själv på djupet. Och när man är inne på rätt spår i livet uppenbarar sig lösningarna utan att man behöver göra något för att finna dom.
Jag har bett om hjälp att få en öppning. Att få veta var jag ska börja. Och utan att behöva leta efter öppningen kom den till mig. I form av en god vän och en bok.

Min vän ville att jag skulle läsa en bok som heter "Krama din skugga" skriven av Debbie Ford. Den boken hade hjälpt henne.

Samma natt drömde jag detta: Jag och min vän satt mittemot varandra. Hon sa: Titta djupt in i mina ögon Emma, man brukar se knivar där. Jag fokuserade på hennes ögon men såg inget. Titta igen, sa hon. Jag ansträngde mig för att se och då framträdde en dolk längst ner till höger i hennes högra öga. Den gav mig obehag. Sen uppenbarade sig ett nyfött barn till vänster i hennes högra öga. Då vaknade jag.

Den här boken "Krama din skugga" gav hon mig. På pärmens insida skrev hon: Till finaste Emma <3 Våga möta din skugga och hitta din bästa vän.

Jag har nu förstått budskapet i drömmen. Jag måste våga möta mina dolda rädslor. Känslor som jag förmodligen begravt djupt inom mig själv sen lång tid tillbaka. Jag måste våga föra dom upp till ytan och se dom. Även om det blir obehagligt för mig. För när jag gjort det, först då kan jag börja om från början, till det nyfödda oskuldsfulla barnet. Det lilla barnet som fortfarande älskar och accepterar sig själv för den det är!

"vi behöver återvända till den upplevelse av oskuld som får oss att acceptera allt det vi är i varje ögonblick. Det är dit vi behöver komma för att få en sund, lycklig, fullständigt mänsklig tillvaro. Det är vägen." /Ur boken "Krama din skugga" av Debbie Ford

Detta är öppningen jag bett om.

Min resa har nu börjat.

Emma