Räddaren i nöden
Jag har alltid varit en extrem djurvän. Alltid värnat om djuren. Min mamma berättade en gång att när jag var liten ville jag flytta ut till djuren i skogen. Därför att dom var snälla.
Jag har haft många husdjur genom åren, från minsta fisk till största häst. Och jag har älskat dom alla.
När jag gick i mellanstadiet fick jag vara hemma från skolan en dag om en av mina hamstrar hade dött. Jag grät och grät och sörjde den lilla hamstern som jag gett år av kärlek och omsorg.
Det tackar jag mina föräldrar för. Det är viktigt att få tid att sörja, även om det "bara" är en liten hamster.
Jag är glad över att jag fick veta att det fanns en bok som hette: "Djurens språk" av Solöga. Den har gett mig mycket glädje och många insikter. Eftersom jag älskar djuren och alltid har stått dem nära, är det inte konstigt att det är just djuren som ger mig de flesta budskapen. När jag befinner mig i en viss livssituation eller om jag undrar över något, visar sig alltid ett eller flera djur för mig på olika sätt. Det kan vara genom syner, husdjur, drömmar, meditationer, andra människors berättelser eller fotografier, min badrumsmatta eller i mina gardiner. Det spelar egentligen ingen roll vart jag ser dom, huvudsaken är att jag kan koppla dom till en specifik livssituation eller en fråga. Det är deras budskap som spelar huvudrollen. Alltid. Och tack vare denna bok har jag fått förståelse om vissa perioder av mitt liv som skett bakåt i tiden.
Som t.ex när mina föräldrar separerade för första gången. Då fick jag en hund som tröst. Jag fick välja ras själv. Jag valde en långhårig collie. För det jag behövde just då var: Lassie. Räddaren i nöden. Hon som kom till undsättning när faran hotade. När livet var svårt.
Collie står för: Ta för dig av det goda i livet. Bejaka överflöd och öppenhet. Min gåva till dig är att vara lycklig. Lycka är att vara tillfreds med livet." - Solöga.
Min tolkning: collien skulle hjälpa mig att gå vidare i livet med öppet sinne, att inte döma mina föräldrar för deras val. Att finna lyckan, trots att jag hade det svårt. Att inte vara ledsen. Den beskrivningen stämmer väldigt bra in på den livssituation jag befann mig i just då, 9 år gammal.
Och med facit i hand: min collie, Akita, hjälpte mig mycket med just det.
All kärlek till henne. Min hjälte. Du kommer alltid att finnas i mitt hjärta.
Tack för allt
Emma
Jag har haft många husdjur genom åren, från minsta fisk till största häst. Och jag har älskat dom alla.
När jag gick i mellanstadiet fick jag vara hemma från skolan en dag om en av mina hamstrar hade dött. Jag grät och grät och sörjde den lilla hamstern som jag gett år av kärlek och omsorg.
Det tackar jag mina föräldrar för. Det är viktigt att få tid att sörja, även om det "bara" är en liten hamster.
Jag är glad över att jag fick veta att det fanns en bok som hette: "Djurens språk" av Solöga. Den har gett mig mycket glädje och många insikter. Eftersom jag älskar djuren och alltid har stått dem nära, är det inte konstigt att det är just djuren som ger mig de flesta budskapen. När jag befinner mig i en viss livssituation eller om jag undrar över något, visar sig alltid ett eller flera djur för mig på olika sätt. Det kan vara genom syner, husdjur, drömmar, meditationer, andra människors berättelser eller fotografier, min badrumsmatta eller i mina gardiner. Det spelar egentligen ingen roll vart jag ser dom, huvudsaken är att jag kan koppla dom till en specifik livssituation eller en fråga. Det är deras budskap som spelar huvudrollen. Alltid. Och tack vare denna bok har jag fått förståelse om vissa perioder av mitt liv som skett bakåt i tiden.
Som t.ex när mina föräldrar separerade för första gången. Då fick jag en hund som tröst. Jag fick välja ras själv. Jag valde en långhårig collie. För det jag behövde just då var: Lassie. Räddaren i nöden. Hon som kom till undsättning när faran hotade. När livet var svårt.
Collie står för: Ta för dig av det goda i livet. Bejaka överflöd och öppenhet. Min gåva till dig är att vara lycklig. Lycka är att vara tillfreds med livet." - Solöga.
Min tolkning: collien skulle hjälpa mig att gå vidare i livet med öppet sinne, att inte döma mina föräldrar för deras val. Att finna lyckan, trots att jag hade det svårt. Att inte vara ledsen. Den beskrivningen stämmer väldigt bra in på den livssituation jag befann mig i just då, 9 år gammal.
Och med facit i hand: min collie, Akita, hjälpte mig mycket med just det.
All kärlek till henne. Min hjälte. Du kommer alltid att finnas i mitt hjärta.
Tack för allt
Emma
Att meditera
Första gången jag hörde talas om meditation var för många år sen. Men då gick det mest in genom ena örat och ut genom det andra. När jag kom upp i ca 23års åldern började jag läsa väldigt många andliga böcker. Helt plötsligt hade jag hittat min sanning. Min tro. Den känslan går inte att beskriva. Äntligen fick jag svaren på mina existensiella frågor.
Då började jag förstå vikten av att meditera. Problemet var bara min totala oförmåga att sitta still i tystnad. Jag försökte någongång men gav upp då tankarna började snurra runt som en tombola i huvudet på mig. Och för att komplicera det hela ännu mer spelades även olika sånger upp. Det blev en enda röra och det enda som hände var att jag kände mig rastlös och stressad.
Jag gav upp. Meditation var helt enkelt ingenting för mig.
Och den inställningen hade jag fortfarande. Tills helt nyligen.
Nu i mars 2012 bestämde jag mig för att börja med tarotkort och då insåg jag rätt snabbt att för att få fram budskap för att kunna tolka korten rätt, behövdes meditation. Just för att kunna uppfatta bilder, ord och tankar. Då behöver jag vara i ett meditativt tillstånd. Lugn och stillhet. Och när jag använt mig av det meditativa tillståndet helt automatiskt några gånger i samband med tarotläggningar, insåg jag plötsligt att jag faktiskt KAN meditera! Det var inte så himlans svårt som jag trodde. Jag läste någonstans förut att det gällde att fokusera på mellanrummet mellan tankarna. För det är i det mellanrummet, i stillheten som svaren finns. Jag kan nu konstatera att det är sant.
Jag läste ett stycke ur boken "örnen och kondoren" som jag tyckte passade in i detta inlägg. Här skulle Jonette gå en meditationskurs för att lära sig meditera:
"Jag hängav mig åt meditationen med lärarens ord klingande i mina öron: "Meditation är konsten att sitta stilla och tyst; det handlar inte om vad du får. Endast meditation kan lära ut mediterandets konst." Min favoritförklaring var: "Att be är att tala till Gud, att meditera är att lyssna på svaret."
Om man vill lära sig mediterandets konst är det bara att sätta igång att meditera. Att praktisera meditationen, för det är ingenting man kan lära sig genom teori. Genom teori kan man få en uppfattning om vad det är och hur det går till, men inte mer än så. Meditation måste upplevas. Meditation är också personligt och du måste hitta ett sätt som passar för dig.
Meditation handlar om att lyssna till sin inre röst. Därifrån får vi svaren på våra frågor.
Emma
Då började jag förstå vikten av att meditera. Problemet var bara min totala oförmåga att sitta still i tystnad. Jag försökte någongång men gav upp då tankarna började snurra runt som en tombola i huvudet på mig. Och för att komplicera det hela ännu mer spelades även olika sånger upp. Det blev en enda röra och det enda som hände var att jag kände mig rastlös och stressad.
Jag gav upp. Meditation var helt enkelt ingenting för mig.
Och den inställningen hade jag fortfarande. Tills helt nyligen.
Nu i mars 2012 bestämde jag mig för att börja med tarotkort och då insåg jag rätt snabbt att för att få fram budskap för att kunna tolka korten rätt, behövdes meditation. Just för att kunna uppfatta bilder, ord och tankar. Då behöver jag vara i ett meditativt tillstånd. Lugn och stillhet. Och när jag använt mig av det meditativa tillståndet helt automatiskt några gånger i samband med tarotläggningar, insåg jag plötsligt att jag faktiskt KAN meditera! Det var inte så himlans svårt som jag trodde. Jag läste någonstans förut att det gällde att fokusera på mellanrummet mellan tankarna. För det är i det mellanrummet, i stillheten som svaren finns. Jag kan nu konstatera att det är sant.
Jag läste ett stycke ur boken "örnen och kondoren" som jag tyckte passade in i detta inlägg. Här skulle Jonette gå en meditationskurs för att lära sig meditera:
"Jag hängav mig åt meditationen med lärarens ord klingande i mina öron: "Meditation är konsten att sitta stilla och tyst; det handlar inte om vad du får. Endast meditation kan lära ut mediterandets konst." Min favoritförklaring var: "Att be är att tala till Gud, att meditera är att lyssna på svaret."
Om man vill lära sig mediterandets konst är det bara att sätta igång att meditera. Att praktisera meditationen, för det är ingenting man kan lära sig genom teori. Genom teori kan man få en uppfattning om vad det är och hur det går till, men inte mer än så. Meditation måste upplevas. Meditation är också personligt och du måste hitta ett sätt som passar för dig.
Meditation handlar om att lyssna till sin inre röst. Därifrån får vi svaren på våra frågor.
Emma
Unicorn
För några dagar sen drog jag ett kort till mig själv. Det jag ville veta var vad som var viktigast för mig att veta just då.
Jag drog kortet: Unicorn
Där dök enhörningen upp igen, tänkte jag. Tre gånger på kort tid.
Jag läste kortet och det stod bl a: indulge your creative, imaginative and magical side through some form of artistic expression.
Kort och gott handlar det om att låta min kreativa sida komma till uttryck i någon form, te x genom skrivande. Och det är precis det jag gör! Skrivandet har alltid varit min starka sida och jag har alltid haft lätt för att uttrycka mig i skrift. Dessutom tycker jag att det är roligt samtidigt som det är en form av terapi för mig. Jag bearbetar mycket på det sättet. Det är den största anledningen till att jag skapade den här bloggen. Sen är det lite roligare att blogga än att skriva ner saker och ting i ett kollegieblock som får ligga i en låda och samla damm :)
Skriva kommer jag alltid att göra.
Emma
Ekorren
En liten stund efter jag skrivit mitt senaste inlägg befann jag mig i badrummet. Jag tittade ner på badrumsmattan av en slump och då framträdde en bild av en ekorre i mattan. Hastigt, innan den försvann och jag återigen bara såg mattan och dess mönster. Jag kollade upp betydelsen av ekorren:
Ut med det gamla och in med det nya. Min gåva till dig är upptäckarglädje. Gör dig av med det gamla och skapa därigenom nya möjligheter. /Solöga
Det budskapet passar perfekt in på det jag jobbar med nu! Jag jobbar med min personliga utveckling i syfte att gå in på djupet och frigöra allt gammalt jag samlat på mig, som gamla tankar, mönster och beteenden. Just för att kunna skapa nya möjligheter för mig själv!
Så, tack ekorren för att du gav mig budskapet att fortsätta mitt arbete med upptäckarglädje! Att glädjas åt mina insikter och mina framsteg.
För trots att personlig utveckling kan vara riktigt jobbigt ibland så är det roligt varje gång jag kommer till insikt. Aha-upplevelserna är så viktiga för att jag ska kunna förstå mig själv bättre. Och på så sätt kunna förändras till det bättre.
jessicat.blogg.se
Emma
Ut med det gamla och in med det nya. Min gåva till dig är upptäckarglädje. Gör dig av med det gamla och skapa därigenom nya möjligheter. /Solöga
Det budskapet passar perfekt in på det jag jobbar med nu! Jag jobbar med min personliga utveckling i syfte att gå in på djupet och frigöra allt gammalt jag samlat på mig, som gamla tankar, mönster och beteenden. Just för att kunna skapa nya möjligheter för mig själv!
Så, tack ekorren för att du gav mig budskapet att fortsätta mitt arbete med upptäckarglädje! Att glädjas åt mina insikter och mina framsteg.
För trots att personlig utveckling kan vara riktigt jobbigt ibland så är det roligt varje gång jag kommer till insikt. Aha-upplevelserna är så viktiga för att jag ska kunna förstå mig själv bättre. Och på så sätt kunna förändras till det bättre.
jessicat.blogg.se
Emma
Övning 4: Mitt Heliga jag omfamnar Skuggjaget
Jag åkte 7 våningar ner i mitt undermedvetna. Klev ut i Drömmarnas Trädgård. Det första jag såg var solen och dess strålar på den klarblå himlen. Jag blickade ut över fruktträdgården. Då får jag upp en bild ur mitt inre: en kruka fylld med jord. En hand planterar ett frö i jorden. Min tolkning: Jag har nu sått något nytt. Lagt grunden för något. Startat upp en process i mitt inre som jag kommer att växa av. Nu är det bara att låta processen fortsätta tills jag utvecklats så mycket att jag blommar ut, helt och fullt.
Jag följde den stenbelagda gången genom gräset i fruktträdgården Jag såg solmogna körsbär i ett av träden. Jag stannade upp och smakade ett av dom. Jag fortsatte att gå. Gick fram till en krusbärsbuske. Plockade ett av bären. Det smakade sött och gott. Livets sötma.
Här fick jag upp ännu en syn ur mitt inre: Min dotter klev upp i en karusell och satte sig i en av vagnarna där det fanns plats för två personer. Jag följde efter och gjorde mig beredd att sätta mig bredvid henne. Då sa hon: Nej, jag vill åka ensam. Jag svarade: vi måste åka båda två annars går det inte. Min tolkning: Jag förde en diskussion med en del av mig själv. En del av mig ville fortsätta som vanligt, ensam. Som jag alltid gjort. Den andra vuxnare delen av mig själv förstod att på den här färden måste jag ha med alla delar av mig själv. Även Skuggan. Annars går det inte. Då når jag inget resultat.
Jag vandrade vidare på den stenbelagda gången. Förbi meditationsbänken under trädet. Jag vände blicken åt vänster och såg flera röda tulpaner som växte i gräset. Jag fortsatte tills den stenbelagda gången slutade och en upptrampad stig tog vid. Stigen fortsatte genom ängen, vilken var översållad av blommor. Jag såg blåklockor, rödklöver och gullvivor. jag stannade mitt på ängen och visualiserade fram mitt Heliga jag. Hon kom mig till mötes. Kvinnan med det långa bruna hårsvallet, den rosa klänningen, de vita vingarna och glorian över huvudet. Hon med léendet på läpparna. Kärleken personifierad. Jag såg det vita, rena ljuset som strålade ut från henne. Efter en liten stund byttes de vita strålarna ut mot färgerna i hennes chakra, rött, orange, gult, grönt, blått och lila. Det strålade över hela ängen. Även jag omslöts av det.
Jag framkallade den mörka, skugglika sidan av mig själv, hon som satt ihopkrupen i Soprummet. Hon ställde sig en bit ifrån mitt Heliga jag, med armarna slappt hängande utmed sidorna och med ryggen böjd så att hon tittade ner i gräset. Håret hängde. Dystert.
Jag bad mitt Heliga jag att gå fram och omfamna mitt Skuggjag. Hon gick fram till Skuggan och lade händerna på hennes axlar. Hon sände kärlek, värme och förlåtelse till henne. Hennes vackra, lysande färgstrålar omslöt även Skuggan.
Helt plötsligt ser jag en lång svans på min Skugga. Jag blir förvånad och tittar upp mot hennes nedböjda ansikte. Då lyfter hon huvudet och ser rakt på mig. Ett ansikte på ett troll. Håret var svart och tovigt. Hon var mörk och smutsig i ansiktet. Hon blottade sina vassa tänder. Ett fult och elakt troll. Jag blev rädd. Rädd för mig själv.
Det var som om mitt Skuggjag talade om för mig att: Titta nu, vilken otäcking du är! Men då släppte min rädsla och jag tänkte att nu är jag medveten om dig, min Skugga. Och jag är redo att föra dig upp till ljuset, nu finns det ingen återvändo. Hur rädd jag än blir längs vägen. Det är nu eller aldrig.
När jag insåg det omfamnade mitt Heliga jag mitt Skuggjag. De två sidorna av mig själv stod där på ängen med armarna runt varandra. Jag talade om för den mörka sidan av mig själv att hon var i trygghet nu, och att jag från och med nu kommer att föra henne upp till ljuset. Upp till ytan. Älska henne, acceptera henne som en del av mig själv och förlåta henne.
Efter det återvände jag till hissen och åkte 7 våningar upp.
Emma
Jag följde den stenbelagda gången genom gräset i fruktträdgården Jag såg solmogna körsbär i ett av träden. Jag stannade upp och smakade ett av dom. Jag fortsatte att gå. Gick fram till en krusbärsbuske. Plockade ett av bären. Det smakade sött och gott. Livets sötma.
Här fick jag upp ännu en syn ur mitt inre: Min dotter klev upp i en karusell och satte sig i en av vagnarna där det fanns plats för två personer. Jag följde efter och gjorde mig beredd att sätta mig bredvid henne. Då sa hon: Nej, jag vill åka ensam. Jag svarade: vi måste åka båda två annars går det inte. Min tolkning: Jag förde en diskussion med en del av mig själv. En del av mig ville fortsätta som vanligt, ensam. Som jag alltid gjort. Den andra vuxnare delen av mig själv förstod att på den här färden måste jag ha med alla delar av mig själv. Även Skuggan. Annars går det inte. Då når jag inget resultat.
Jag vandrade vidare på den stenbelagda gången. Förbi meditationsbänken under trädet. Jag vände blicken åt vänster och såg flera röda tulpaner som växte i gräset. Jag fortsatte tills den stenbelagda gången slutade och en upptrampad stig tog vid. Stigen fortsatte genom ängen, vilken var översållad av blommor. Jag såg blåklockor, rödklöver och gullvivor. jag stannade mitt på ängen och visualiserade fram mitt Heliga jag. Hon kom mig till mötes. Kvinnan med det långa bruna hårsvallet, den rosa klänningen, de vita vingarna och glorian över huvudet. Hon med léendet på läpparna. Kärleken personifierad. Jag såg det vita, rena ljuset som strålade ut från henne. Efter en liten stund byttes de vita strålarna ut mot färgerna i hennes chakra, rött, orange, gult, grönt, blått och lila. Det strålade över hela ängen. Även jag omslöts av det.
Jag framkallade den mörka, skugglika sidan av mig själv, hon som satt ihopkrupen i Soprummet. Hon ställde sig en bit ifrån mitt Heliga jag, med armarna slappt hängande utmed sidorna och med ryggen böjd så att hon tittade ner i gräset. Håret hängde. Dystert.
Jag bad mitt Heliga jag att gå fram och omfamna mitt Skuggjag. Hon gick fram till Skuggan och lade händerna på hennes axlar. Hon sände kärlek, värme och förlåtelse till henne. Hennes vackra, lysande färgstrålar omslöt även Skuggan.
Helt plötsligt ser jag en lång svans på min Skugga. Jag blir förvånad och tittar upp mot hennes nedböjda ansikte. Då lyfter hon huvudet och ser rakt på mig. Ett ansikte på ett troll. Håret var svart och tovigt. Hon var mörk och smutsig i ansiktet. Hon blottade sina vassa tänder. Ett fult och elakt troll. Jag blev rädd. Rädd för mig själv.
Det var som om mitt Skuggjag talade om för mig att: Titta nu, vilken otäcking du är! Men då släppte min rädsla och jag tänkte att nu är jag medveten om dig, min Skugga. Och jag är redo att föra dig upp till ljuset, nu finns det ingen återvändo. Hur rädd jag än blir längs vägen. Det är nu eller aldrig.
När jag insåg det omfamnade mitt Heliga jag mitt Skuggjag. De två sidorna av mig själv stod där på ängen med armarna runt varandra. Jag talade om för den mörka sidan av mig själv att hon var i trygghet nu, och att jag från och med nu kommer att föra henne upp till ljuset. Upp till ytan. Älska henne, acceptera henne som en del av mig själv och förlåta henne.
Efter det återvände jag till hissen och åkte 7 våningar upp.
Emma
Påskliljor
I Drömmarnas Trädgård ser jag alltid påskliljor. Dom lyser klargula i det gröna gräset. Idag fick jag hem boken: Växternas Språk av Solöga. Här kommer hennes tolkning:
Ditt liv är ditt ansvar.
Visdom: Jag tar ansvar för mitt liv. Jag väljer att se vad min tro, mina tankar, mina känslor och mina handlingar skapar i mitt liv. Jag har tillit till min egen kraft. Jag skapar det som är bäst för mig. Jag skapar mig ett bra liv, fullt med kärlek, glädje och värme.
När du väljer att ta ansvar för ditt liv, så öppnar du också upp för de möjligheter du behöver. Du kan själv skapa de förändringar du behöver i ditt liv. Kom ihåg, du väljer själv vad du skall tro på, vad du skall tänka, vad du skall känna och hur du skall handla.
Emma
Ditt liv är ditt ansvar.
Visdom: Jag tar ansvar för mitt liv. Jag väljer att se vad min tro, mina tankar, mina känslor och mina handlingar skapar i mitt liv. Jag har tillit till min egen kraft. Jag skapar det som är bäst för mig. Jag skapar mig ett bra liv, fullt med kärlek, glädje och värme.
När du väljer att ta ansvar för ditt liv, så öppnar du också upp för de möjligheter du behöver. Du kan själv skapa de förändringar du behöver i ditt liv. Kom ihåg, du väljer själv vad du skall tro på, vad du skall tänka, vad du skall känna och hur du skall handla.
Emma
I djupet av ditt inre hittar du dig själv
Emma
Gnomen
En Gnom är inom alkemin en elementarande. Enligt medeltidens folktro hörde en viss typ av naturande till vart och ett av de fyra elementen: jord, vatten, luft och eld. Dessa kallades elementarandar. De bodde i, regerade och personifierade sina respektive elements egenskaper. Gnomen är kopplad till jordens element. En jordande är enligt folktron ett övernaturligt väsen som behärskar elementet jorden. Gnomen är kort till växten och antogs besitta stor kunskap.
Gnomerna underhåller och arbetar med den fysiska strukturen av jorden. Gnomerna hjälper oss att komma i kontakt med jordens energier och att förstå hur man kan använda dessa dolda krafter. De arbetar oxå för att bevara människans fysiska kropp. Utan dom skulle vi inte fungera i den fysiska världen. Gnomerna behövs oxå för att bygga upp växterna, blommorna och träden. De arbetar med oss människor genom naturen. De ger varje del av naturen sin egen individualitet, sin egen energi.
Ungefär så här såg han ut, gnomen
som satt på kanten till containern och
dinglade med benen (I inlägget Övning 3: Möte
med min skugga). Fast den jag såg var i färg.
Röd luva, vitt skägg och grå/röd klädsel.
Gnomerna underhåller och arbetar med den fysiska strukturen av jorden. Gnomerna hjälper oss att komma i kontakt med jordens energier och att förstå hur man kan använda dessa dolda krafter. De arbetar oxå för att bevara människans fysiska kropp. Utan dom skulle vi inte fungera i den fysiska världen. Gnomerna behövs oxå för att bygga upp växterna, blommorna och träden. De arbetar med oss människor genom naturen. De ger varje del av naturen sin egen individualitet, sin egen energi.
Ungefär så här såg han ut, gnomen
som satt på kanten till containern och
dinglade med benen (I inlägget Övning 3: Möte
med min skugga). Fast den jag såg var i färg.
Röd luva, vitt skägg och grå/röd klädsel.
Det finns ett enkelt sätt för hur man bestämmer vilka naturväsen vi jobbar bäst med. Genom astrologi. Varje astrologiskt tecken är sammanbundet med ett av de fyra huvudelementen: jord, vatten, luft och eld. Ditt födelsetecken återspeglar de energier du hoppas att utveckla under din livstid. Det tecknets element återspeglar vilket element du oxå önskar utveckla och arbeta med.
Jag är född i Oxens tecken som tillhör elementet jord. Ett jordtecken. Gnomen är kopplad till jordens element. En jordande. Ett sammanträffande att just gnomen dök upp i min övning? Nej, knappast.
Källor: wikipedia.org och passagen.se
Emma
Jag är född i Oxens tecken som tillhör elementet jord. Ett jordtecken. Gnomen är kopplad till jordens element. En jordande. Ett sammanträffande att just gnomen dök upp i min övning? Nej, knappast.
Källor: wikipedia.org och passagen.se
Emma
Övning 3: Möte med min skugga
Jag fokuserade på andningen tills avslappningen tog över. Gick mot hissen. Åkte 7 våningar ner i mitt medvetande.
När jag klev ur såg jag inte Drömmarnas Trädgård utan en Sopstation. En återvändsgränd, jag kommer inte längre ner än så här. Jag kan inte, jag vågar inte. Rummet var stort och det var högt i tak. Golvet var av skrovlig, grå betong. Det fanns inga fönster och ingen dörr. Ett fängelse. Det var dunkelt därinne, ganska mörkt. Längs väggarna stod små gröna containrar. Fulla av diverse sopor, krossat glas och annat bortkastat. Väggarna var av mörkbrunt tegel, här och där fanns fläckar av fastkletat tuggummi. Jag vänder blicken till höger och där sitter en liten tomte/gnom? Lika liten som en trädgårdstomte. Han sitter på kanten till en container. Han flinar mot mig samtidigt som han dinglar med benen.
En plats som var tänkt som återvinningscentral. Men inget återvinns. Alla sopor samlas på hög.
På golvet låg det sopor, i alla dess former. Sådant som hamnat utanför containrarna. En soppåse som gått sönder, med nästan allt innehåll utspritt. Oordning. En kråka satt och drog i påsens innehåll. Det var blött. Här och där fanns det pölar. Daggmaskar hade ringlat ihop sig i en gammal, tom konservburk.
Det stank av sopor i hela rummet. Allt luktade illa. Kväljande. Jag såg en skymt av en skabbräv som kilade förbi. Lidande.
Rolfsbild.se
När jag klev ur såg jag inte Drömmarnas Trädgård utan en Sopstation. En återvändsgränd, jag kommer inte längre ner än så här. Jag kan inte, jag vågar inte. Rummet var stort och det var högt i tak. Golvet var av skrovlig, grå betong. Det fanns inga fönster och ingen dörr. Ett fängelse. Det var dunkelt därinne, ganska mörkt. Längs väggarna stod små gröna containrar. Fulla av diverse sopor, krossat glas och annat bortkastat. Väggarna var av mörkbrunt tegel, här och där fanns fläckar av fastkletat tuggummi. Jag vänder blicken till höger och där sitter en liten tomte/gnom? Lika liten som en trädgårdstomte. Han sitter på kanten till en container. Han flinar mot mig samtidigt som han dinglar med benen.
En plats som var tänkt som återvinningscentral. Men inget återvinns. Alla sopor samlas på hög.
På golvet låg det sopor, i alla dess former. Sådant som hamnat utanför containrarna. En soppåse som gått sönder, med nästan allt innehåll utspritt. Oordning. En kråka satt och drog i påsens innehåll. Det var blött. Här och där fanns det pölar. Daggmaskar hade ringlat ihop sig i en gammal, tom konservburk.
Det stank av sopor i hela rummet. Allt luktade illa. Kväljande. Jag såg en skymt av en skabbräv som kilade förbi. Lidande.
Rolfsbild.se
Delar av Syster Sols låt: "Dömd att bli bedömd" dök upp lite då och då. "Ditt sanna jag spelar ingen roll, den du egentligen är vill ingen veta något om"
Dömd att bli bedömd
Jag som bar min vita sommarklänning och var barfota kände mig smutsig och lätt illamående där jag gick på det äckliga golvet.
Jag stannade upp, blundade och drog några djupa andetag. Öppnade ögonen och började gå djupare in i Soprummet, ända tills jag inte kom längre. Jag hörde ekot av mig själv och det där droppande ljudet man kan höra inifrån grottor.
Därinne i ett hörn satt min Skugga ihopkrupen på golvet. Först såg jag henne som en svart oformlig massa. Mörker och ångest. "Dömd att bli bedömd" Sen förvandlades hon till en kopia av mig. Ekot av mig själv. Men hennes vita klänning var smutsig och hade revor. Hennes bara ben och fötter var nästan svarta av smuts. Hon hade spår av sopor i håret. Tyckte mig se en tomatskiva intrasslad där. Hennes armar kramade krampaktigt fast runt knäna. Hon tittade inte upp. Du vill inte se mig.
Synen av min skugga kändes väldigt sorglig. Jag fick nästan en klump i halsen och det kändes tungt i bröstet. Likgiltighet. Tomhet.
Jag frågade mig själv vilket ord som bäst kunde beskriva den trasiga, sorgliga person som satt ihopkrupen och halvt gömd framför mig på golvet.
Ordet som kom var: GLÖMD
Jag vände mig om, gick tillbaka till hissen och åkte 7 våningar upp. Skönt att slippa se den där obehagliga sopstationen.
Emma
Jag stannade upp, blundade och drog några djupa andetag. Öppnade ögonen och började gå djupare in i Soprummet, ända tills jag inte kom längre. Jag hörde ekot av mig själv och det där droppande ljudet man kan höra inifrån grottor.
Därinne i ett hörn satt min Skugga ihopkrupen på golvet. Först såg jag henne som en svart oformlig massa. Mörker och ångest. "Dömd att bli bedömd" Sen förvandlades hon till en kopia av mig. Ekot av mig själv. Men hennes vita klänning var smutsig och hade revor. Hennes bara ben och fötter var nästan svarta av smuts. Hon hade spår av sopor i håret. Tyckte mig se en tomatskiva intrasslad där. Hennes armar kramade krampaktigt fast runt knäna. Hon tittade inte upp. Du vill inte se mig.
Synen av min skugga kändes väldigt sorglig. Jag fick nästan en klump i halsen och det kändes tungt i bröstet. Likgiltighet. Tomhet.
Jag frågade mig själv vilket ord som bäst kunde beskriva den trasiga, sorgliga person som satt ihopkrupen och halvt gömd framför mig på golvet.
Ordet som kom var: GLÖMD
Jag vände mig om, gick tillbaka till hissen och åkte 7 våningar upp. Skönt att slippa se den där obehagliga sopstationen.
Emma
Enhörningar
I en meditation nyligen visade sig en enhörning för mig en kort stund. Detta var första gången. Jag tycker att dom är så otroligt vackra!
Enhörning är en mytologisk varelse som ofta framställs som symbol för renhet och ljus, med horn som kan användas som både vapen och för helande syften. Vita som snö och rena som änglar är de symbolen för godhet. De är oxå fruktade för sin förmåga att slåss mot de onda. De kunde även telepatiskt avgöra om någon var ett hot. Enhörningen omtalas redan av antikens lärde som Aristoteles och Plinius Den Äldre. På latin kallas djuret unicornis.
Enligt legenderna och myterna hade själva hornet på enhörningen magiska krafter, bland annat att hela, rena och väcka liv i de döda. En medeltida saga berättar hur enhörningen doppade sitt horn i en förgiftad damm för att rena vattnet och gav på så sätt djuren i skogen ett vattenhål att dricka ur.
Enhörningen har även kommit att symbolisera avhållsamhet och livet i kloster då de inte lever i flock. Enhörningen står även för att allt det goda du sår får du igen. Enhörningen har även i vissa folksagor stått för kärlek. Det sades under renässansen att enhörningarna inte lämnade hovspår efter sig utan istället lämnade de spår av små hjärtan.
Enhörningar är liksom änglar varelser från högre dimensioner. De är upphöjda hästar som är mycket vita och vackra. Deras uppgift är att vaka över din själ och dess resa. De hjälper dig att se de du behöver se och vara samt vilka handlingar som måste genomföras för att uppfylla detta. Deras horn i pannan sägs innehålla magiska kvalitéer som kan hjälpa dig att öppna upp ditt tredje öga. Enhörningar kan inspirera och trösta dig. De kan oxå liva upp dina sinnen.
Alla har egna enhörningar man kan be att få samarbeta med. För att få kontakt med enhörningar, sitt tyst och stilla och be din enhörning om att komma närmare. När du är redo, acceptera det namn som enhörningen ger dig att kalla denne. Annars, hitta på ett namn själv. Försök vara mottaglig för nya idéer. Be om hjälp för att träna att öppna upp och stänga ner ditt tredje öga.
I kinesisk mytologi var enhörningen ett djur av goda omen som kom till människan enbart på grund av viktiga uppdrag. Dess uppenbarelse tolkades som ett tecken på goda tider, och det faktum att de inte har synts till i många århundraden tyder på att vi lever i "dåliga tider". De visar sig igen när tiden är inne och när godhet råder.
"...well, now that we have seen eachother", said the Unicorn, "if you´ll believe in me, I´ll believe in you".
- Through the looking glass by Lewis Carroll
Källor: ubercomments.com, paranormal.se, wikipedia.org, dimmornasdotter.se och unicorncollector.com
Emma
Enhörning är en mytologisk varelse som ofta framställs som symbol för renhet och ljus, med horn som kan användas som både vapen och för helande syften. Vita som snö och rena som änglar är de symbolen för godhet. De är oxå fruktade för sin förmåga att slåss mot de onda. De kunde även telepatiskt avgöra om någon var ett hot. Enhörningen omtalas redan av antikens lärde som Aristoteles och Plinius Den Äldre. På latin kallas djuret unicornis.
Enligt legenderna och myterna hade själva hornet på enhörningen magiska krafter, bland annat att hela, rena och väcka liv i de döda. En medeltida saga berättar hur enhörningen doppade sitt horn i en förgiftad damm för att rena vattnet och gav på så sätt djuren i skogen ett vattenhål att dricka ur.
Enhörningen har även kommit att symbolisera avhållsamhet och livet i kloster då de inte lever i flock. Enhörningen står även för att allt det goda du sår får du igen. Enhörningen har även i vissa folksagor stått för kärlek. Det sades under renässansen att enhörningarna inte lämnade hovspår efter sig utan istället lämnade de spår av små hjärtan.
Enhörningar är liksom änglar varelser från högre dimensioner. De är upphöjda hästar som är mycket vita och vackra. Deras uppgift är att vaka över din själ och dess resa. De hjälper dig att se de du behöver se och vara samt vilka handlingar som måste genomföras för att uppfylla detta. Deras horn i pannan sägs innehålla magiska kvalitéer som kan hjälpa dig att öppna upp ditt tredje öga. Enhörningar kan inspirera och trösta dig. De kan oxå liva upp dina sinnen.
Alla har egna enhörningar man kan be att få samarbeta med. För att få kontakt med enhörningar, sitt tyst och stilla och be din enhörning om att komma närmare. När du är redo, acceptera det namn som enhörningen ger dig att kalla denne. Annars, hitta på ett namn själv. Försök vara mottaglig för nya idéer. Be om hjälp för att träna att öppna upp och stänga ner ditt tredje öga.
I kinesisk mytologi var enhörningen ett djur av goda omen som kom till människan enbart på grund av viktiga uppdrag. Dess uppenbarelse tolkades som ett tecken på goda tider, och det faktum att de inte har synts till i många århundraden tyder på att vi lever i "dåliga tider". De visar sig igen när tiden är inne och när godhet råder.
"...well, now that we have seen eachother", said the Unicorn, "if you´ll believe in me, I´ll believe in you".
- Through the looking glass by Lewis Carroll
Källor: ubercomments.com, paranormal.se, wikipedia.org, dimmornasdotter.se och unicorncollector.com
Emma
Följ dina drömmar
Tillit till min egen förmåga
Jag håller nu på att läsa boken: "Brida" av Paul Coelho. I ett stycke försöker Brida lära sig att tolka Tarotkorten.
Jag citerar här utvalda delar:
"-Hör på nu, flicka, sa Wicca strängt. Varje dag från och med nu ska du på samma klockslag, en tid som du själv väljer, se till att vara ensam och lägga ut en lek med tarotkort på bordet. Vänd upp dem slumpmässigt och försök inte förstå någonting. Bara betrakta korten. I sinom tid kommer de att lära dig allt du just då behöver veta."
"I en veckas tid ägnade sig Brida en halvtimme var dag åt att lägga ut sina kort på bordet i vardagsrummet."
"Första natten var hon full av förväntan. Hon var övertygad om att Wicca hade förmedlat någon sorts hemlig ritual till henne och hon försökte lägga ut korten precis som Wicca gjort, säker på att några dolda budskap skulle avslöjas för henne. Efter en halvtimme hände ingenting särskilt, utom några små syner som hon skyllde på sin egen fantasi."
"Hon gjorde proceduren nästa natt. Wicca hade sagt att korten skulle berätta en egen historia för henne."
"Hon hade lärt sig att tarotkorten var en bok - en bok där den gudomliga visheten noterade de viktigaste förändringarna under människornas väg genom livet. Men skaparen som visste att människorna hade lättare att komma ihåg laster än dygder, gjorde så att den heliga boken överfördes mellan generationerna i form av ett spel. Tarotkorten var gudarnas uppfinning."
"Den sjätte natten kastade hon irriterat alla korten på golvet. Ett ögonblick tänkte hon att gesten kanske hade haft någon magisk drivkraft, men det blev inget resultat nu heller. Bara några vaga, intuitiva impulser som hon inte kunde tolka och som hon avfärdade som resultat av sin egen fantasi."
Jag känner igen mig i Bridas situation. Vissa gånger i början när jag tittade i tarotkorten fattade jag inte mycket. Det var som att allt stod still. Och om det dök upp några bilder i mitt inre avfärdade jag det som inbillning. Det hände ett par gånger att jag la undan korten i ren frustration. Nej nu struntar jag i det här! Det är inte meningen att jag ska hålla på med detta! Jag kan inte!
Men det var visst meningen
Tarotkorten fortsatte att pocka på min uppmärksamhet. Så jag fortsatte. Och det gick bättre och bättre.
Det är inte så lätt att tolka korten alla gånger. Men nu har jag lärt mig att lyssna mer till mitt inre. Att använda mig av de bilder jag ser och de ord jag hör när jag gör en tolkning med tarotkorten.Men då jag är så pass ny på detta (jag köpte mina tarotkort i Mars detta år) kräver jag absolut tystnad omkring mig under tiden. Ingen TV eller andra människor som stör.
Nu tycker jag att det är roligt att spå. Speciellt om det är någon som verkligen är i behov av vägledning. Det är en fantastisk känsla när jag har kunnat hjälpa en annan människa på det här sättet. Och bekräftelsen jag får efteråt på att jag faktiskt kan detta! Det är oslagbart :)
Det gäller bara att ha tillit. Tillit till min egen förmåga.
Emma
Jag citerar här utvalda delar:
"-Hör på nu, flicka, sa Wicca strängt. Varje dag från och med nu ska du på samma klockslag, en tid som du själv väljer, se till att vara ensam och lägga ut en lek med tarotkort på bordet. Vänd upp dem slumpmässigt och försök inte förstå någonting. Bara betrakta korten. I sinom tid kommer de att lära dig allt du just då behöver veta."
"I en veckas tid ägnade sig Brida en halvtimme var dag åt att lägga ut sina kort på bordet i vardagsrummet."
"Första natten var hon full av förväntan. Hon var övertygad om att Wicca hade förmedlat någon sorts hemlig ritual till henne och hon försökte lägga ut korten precis som Wicca gjort, säker på att några dolda budskap skulle avslöjas för henne. Efter en halvtimme hände ingenting särskilt, utom några små syner som hon skyllde på sin egen fantasi."
"Hon gjorde proceduren nästa natt. Wicca hade sagt att korten skulle berätta en egen historia för henne."
"Hon hade lärt sig att tarotkorten var en bok - en bok där den gudomliga visheten noterade de viktigaste förändringarna under människornas väg genom livet. Men skaparen som visste att människorna hade lättare att komma ihåg laster än dygder, gjorde så att den heliga boken överfördes mellan generationerna i form av ett spel. Tarotkorten var gudarnas uppfinning."
"Den sjätte natten kastade hon irriterat alla korten på golvet. Ett ögonblick tänkte hon att gesten kanske hade haft någon magisk drivkraft, men det blev inget resultat nu heller. Bara några vaga, intuitiva impulser som hon inte kunde tolka och som hon avfärdade som resultat av sin egen fantasi."
Jag känner igen mig i Bridas situation. Vissa gånger i början när jag tittade i tarotkorten fattade jag inte mycket. Det var som att allt stod still. Och om det dök upp några bilder i mitt inre avfärdade jag det som inbillning. Det hände ett par gånger att jag la undan korten i ren frustration. Nej nu struntar jag i det här! Det är inte meningen att jag ska hålla på med detta! Jag kan inte!
Men det var visst meningen
Tarotkorten fortsatte att pocka på min uppmärksamhet. Så jag fortsatte. Och det gick bättre och bättre.
Det är inte så lätt att tolka korten alla gånger. Men nu har jag lärt mig att lyssna mer till mitt inre. Att använda mig av de bilder jag ser och de ord jag hör när jag gör en tolkning med tarotkorten.Men då jag är så pass ny på detta (jag köpte mina tarotkort i Mars detta år) kräver jag absolut tystnad omkring mig under tiden. Ingen TV eller andra människor som stör.
Nu tycker jag att det är roligt att spå. Speciellt om det är någon som verkligen är i behov av vägledning. Det är en fantastisk känsla när jag har kunnat hjälpa en annan människa på det här sättet. Och bekräftelsen jag får efteråt på att jag faktiskt kan detta! Det är oslagbart :)
Det gäller bara att ha tillit. Tillit till min egen förmåga.
Emma
Övning 2 - möte med mitt heliga jag
Jag gick in i hissen och åkte 7 våningar ner i mitt inre. Jag klev ut i Drömmarnas trädgård. Jag var återigen barfota och barbent. Bar en vit, skir sommarklänning. Långt ljust hår. Det var som att kliva rakt in i friden och stillheten.
"Glöm bort bekymmer, sorger och besvär" Den gamla låten från Djungelboken dök upp lite då och då under meditationen.
Det första jag ser när jag kliver in i Drömmarnas Trädgård är de vackra, färgstarka och lysande kolibrifåglarna som flyger runt. Rött. blått och grönt.
Himmelen är så blå. Gräset är så grönt. De lysande gula påskliljorna. Fruktträden översållade med små rosa blommor.
Ugglan sitter på en gren och tittar på mig med sina stora ögon.
Jag går längs gången täckt av gråa stenplattor tills jag kommer fram till meditationsbänken under trädet. Jag känner mig avslappnad och lugn. Andas lugnt och djupt. Ingen brådska. Allt får ta den tid det tar.
Jag tittar ut över trädgården. Längst bort i horisonten ser jag de vackra blå bergen. Då kommer örnen flygande fram till mig. Den sätter sig en stund bredvid mig på bänken innan den återigen flyger tillbaka mot bergen.
Jag bjuder in mitt Heliga jag. Den aspekten av mig själv som är fylld av kärlek, medkänsla, kraft och styrka. Jag ber denna strålande varelse att sätta sig bredvid mig på meditationsbänken. Hon är vacker. Långt brunt hår. Hon utstrålar ett stort lugn och oändlig visdom. Hon ler kärleksfullt. Hon bär en ljusrosa sommarklänning som når ner till vristerna. Även hon är barfota. Jag ser hennes två vackra, vita änglavingar för en stund. Och den strålande glorian över hennes huvud. Jag tar hennes hand.
Jag frågar henne vad jag behöver göra för att öppna mitt hjärta och släppa varje gammalt emotionellt gift som jag burit omkring på så länge.
Hon säger inget. Bara ler.
Då ser jag plötsligt en bild framträda framför mig. Två armar som var halvt uppsträckta mot taket, runt handlederna satt bojor. Händerna hängde slappt nedåt. Bojorna var fästa vid långa kedjor som satt fast i en stenvägg.
Sen kom en till bild. En sopkvast sopade rent golvet i ett gammalt rum utan fönster. Verkade vara ett gammalt stengolv. Väggar av sten.
Efter de två bilderna sitter jag på meditationsbänken igen bredvid mitt Heliga jag. Jag kramar henne och tackar. Jag lovar att komma tillbaka till Drömmarnas Trädgård för att besöka henne.
Jag går mot hissen, kliver in och åker sju våningar upp.
Emma
"Glöm bort bekymmer, sorger och besvär" Den gamla låten från Djungelboken dök upp lite då och då under meditationen.
Det första jag ser när jag kliver in i Drömmarnas Trädgård är de vackra, färgstarka och lysande kolibrifåglarna som flyger runt. Rött. blått och grönt.
Himmelen är så blå. Gräset är så grönt. De lysande gula påskliljorna. Fruktträden översållade med små rosa blommor.
Ugglan sitter på en gren och tittar på mig med sina stora ögon.
Jag går längs gången täckt av gråa stenplattor tills jag kommer fram till meditationsbänken under trädet. Jag känner mig avslappnad och lugn. Andas lugnt och djupt. Ingen brådska. Allt får ta den tid det tar.
Jag tittar ut över trädgården. Längst bort i horisonten ser jag de vackra blå bergen. Då kommer örnen flygande fram till mig. Den sätter sig en stund bredvid mig på bänken innan den återigen flyger tillbaka mot bergen.
Jag bjuder in mitt Heliga jag. Den aspekten av mig själv som är fylld av kärlek, medkänsla, kraft och styrka. Jag ber denna strålande varelse att sätta sig bredvid mig på meditationsbänken. Hon är vacker. Långt brunt hår. Hon utstrålar ett stort lugn och oändlig visdom. Hon ler kärleksfullt. Hon bär en ljusrosa sommarklänning som når ner till vristerna. Även hon är barfota. Jag ser hennes två vackra, vita änglavingar för en stund. Och den strålande glorian över hennes huvud. Jag tar hennes hand.
Jag frågar henne vad jag behöver göra för att öppna mitt hjärta och släppa varje gammalt emotionellt gift som jag burit omkring på så länge.
Hon säger inget. Bara ler.
Då ser jag plötsligt en bild framträda framför mig. Två armar som var halvt uppsträckta mot taket, runt handlederna satt bojor. Händerna hängde slappt nedåt. Bojorna var fästa vid långa kedjor som satt fast i en stenvägg.
Sen kom en till bild. En sopkvast sopade rent golvet i ett gammalt rum utan fönster. Verkade vara ett gammalt stengolv. Väggar av sten.
Efter de två bilderna sitter jag på meditationsbänken igen bredvid mitt Heliga jag. Jag kramar henne och tackar. Jag lovar att komma tillbaka till Drömmarnas Trädgård för att besöka henne.
Jag går mot hissen, kliver in och åker sju våningar upp.
Emma
Att hjälpa
Vilken underbart härlig känsla jag får i hela kroppen när jag har kunnat hjälpa en annan människa! Det är så fantastiskt <3
Det är min livsuppgift
Emma
Det är min livsuppgift
Emma
Min första övning
Jag har nu för första gången i mitt liv gjort en "jobba med mig själv på djupet" övning. Den första övningen i boken "Krama din skugga". Och jag gick verkligen in för det med 100%.
Jag satt i stillhet och tystnad och fokuserade på andningen. Sen klev jag in i hissen och åkte 7 våningar ned i djupet av mitt inre. Jag öppnade hissdörren och klev ut i Drömmarnas Trädgård. Där var himmelen klarblå och solen sken. Gräset var grönt och vackra kolibrifåglar med starka lysande färger flög runt. Jag var barfota och bar en vit sommarklänning. Jag plockade ett rött äpple från ett träd och tog en tugga. Ett rådjur kom fram till mig och jag delade med mig av mitt äpple. En grävling kom emot mig och jag gav det sista av äpplet till den.
Jag följde en väg av stenplattor i gräset tills jag kom fram till en marmorbänk under ett träd. Där satte jag mig för att betrakta min omgivning. Stillhet. Frid.
Där på marmorbänken ställde jag mina åtta frågor, en i taget, och tog god tid på mig för varje fråga. Där på marmorbänken i Drömmarnas Trädgård får jag alla svar på mina frågor. Alltid sanningen.
Det jag inte hade förväntat mig av övningen var alla djuren som kom till mig. För varje fråga visade sig ett eller två olika djur för mig. Jag ser dom som en förstärkning av svaren som kom till mig. Det ska bli spännande att ta reda på deras olika betydelser senare, och jämföra de med svaren jag skrev ner.
När jag var färdig med min övning klev jag åter in i hissen och åkte 7 våningar upp. När jag klev ut hade jag mina vanliga kläder på mig igen. Och skor. Tillbaks till verkligheten.
Jag tittade på klockan och insåg att hela övningen tagit mig över en timme!! Oj, det kändes som kanske max 20 minuter. Och jag hade skrivit 2,5 A4a sida.
Det känns så skönt att äntligen ha tagit tag i detta :) Nu väntar nästa kapitel...
Emma
Jag satt i stillhet och tystnad och fokuserade på andningen. Sen klev jag in i hissen och åkte 7 våningar ned i djupet av mitt inre. Jag öppnade hissdörren och klev ut i Drömmarnas Trädgård. Där var himmelen klarblå och solen sken. Gräset var grönt och vackra kolibrifåglar med starka lysande färger flög runt. Jag var barfota och bar en vit sommarklänning. Jag plockade ett rött äpple från ett träd och tog en tugga. Ett rådjur kom fram till mig och jag delade med mig av mitt äpple. En grävling kom emot mig och jag gav det sista av äpplet till den.
Jag följde en väg av stenplattor i gräset tills jag kom fram till en marmorbänk under ett träd. Där satte jag mig för att betrakta min omgivning. Stillhet. Frid.
Där på marmorbänken ställde jag mina åtta frågor, en i taget, och tog god tid på mig för varje fråga. Där på marmorbänken i Drömmarnas Trädgård får jag alla svar på mina frågor. Alltid sanningen.
Det jag inte hade förväntat mig av övningen var alla djuren som kom till mig. För varje fråga visade sig ett eller två olika djur för mig. Jag ser dom som en förstärkning av svaren som kom till mig. Det ska bli spännande att ta reda på deras olika betydelser senare, och jämföra de med svaren jag skrev ner.
När jag var färdig med min övning klev jag åter in i hissen och åkte 7 våningar upp. När jag klev ut hade jag mina vanliga kläder på mig igen. Och skor. Tillbaks till verkligheten.
Jag tittade på klockan och insåg att hela övningen tagit mig över en timme!! Oj, det kändes som kanske max 20 minuter. Och jag hade skrivit 2,5 A4a sida.
Det känns så skönt att äntligen ha tagit tag i detta :) Nu väntar nästa kapitel...
Emma
Budskap från de döda
Jag har vid flera tillfällen fått ta emot budskap från de döda. Oftast från avlidna släktingar (4 stycken som jag vet om). Det upplever jag som något väldigt positivt även om min mormorsmor skrämde mig halvt från vettet i början ;) Men på den tiden var allt detta så nytt för mig så det var ju inte så konstigt ;)
Första gången en jordbunden ande tog kontakt med mig, var på jobbet. Sent en kväll när jag gick nere i källaren på väg till omklädningsrummet kände jag en närvaro. Någon gick bakom mig. Jag vänder mig om men ser ingenting. Helt plötsligt får jag upp en bild i huvudet på en kvinna, eller gumma rättare sagt. Jag upplevde henne som äldre. Hon visade mig en helkroppsbild. Mörk långkjol, mörk blus och huckle. Ansiktet var i profil men hucklet hängde ner så mycket över ansiktet så jag såg inget mer än det.
Sen kommer ett namn: Hulda. Jag tänkte för mig själv: Vad vill du Hulda? Då visar hon mig en bok, en tjock gammal läderinbunden bok samtidigt som årtalet 1800 kommer upp. Aha, tänkte jag. Du visar mig en gammal sjukhusjournal. Antagligen har du varit patient här en gång i tiden och förmodligen dött här. Vid det laget var jag framme vid omklädningsrummet och kände att hon fortfarande gick bakom mig. Eftersom jag inte vill att någon tjuvkikar när jag byter om bad jag henne vänligt men bestämt att inte följa efter mig mer. Då upphörde närvaron.
Andra gången jag fick kontakt med en avliden var inte alls längesen och denna gång var på min begäran. Det började med att en kvinna ville ha hjälp att veta vad som försiggick runt hennes gamla klocka. Luckan öppnades av sig själv lite då och då och hon kände att det blev iskallt ibland. Knäppande ljud. Hon upplevde det som att klockan levde sitt eget lilla liv.
För första gången i mitt liv satte jag mig ner och började känna in denna klocka. (Jag tycker att det är roligt att öva mig så jag såg det mest som en spännande grej). Döm om min förvåning när en man genast visade sig för mig. Han hade mörkt hår (svart) och lika mörk mustasch. Ljus skjorta med mörk väst över. Han såg väldigt allvarlig ut, tittade rakt på mig. (Hela bilden var i svart/vitt). Medan han satt där i sin allvarlighet såg jag namnet Vilhelm. Han visade mig även en gammal cykel, en sån där med megastort framhjul och jättelitet bakhjul.
Helt plötsligt förändrades den här mannen, han kom mycket närmare mig. Hans ansikte förvreds så att han påminde mycket om Hitler. Han var mycket arg och bestämd! Samtidigt höjde han sin högra arm och hötte med den med näven knuten. Hans mun rörde sig häftigt men jag hörde inte vad han gapade om. Men efter några sekunder såg jag orden: Mein! Mein!.......Min klocka! Min klocka!
Då avbröt jag kontakten.
Den här gamla klockan som kvinnan hade är från 1800talet och tillverkad i Tyskland. Hon köpte den själv för många år sen så hon har tyvärr inte en aning om vem som ägt den från början och hur den hamnade i Sverige. Synd tycker jag, för jag vill verkligen veta om det stämmer. Jag vill veta historien bakom den arga Vilhelm som fortfarande verkar hävda att klockan är hans.
Jag googlade på namnet Vilhelm och det namnet är ursprunligen från Tyskland. Att han är tysk förstärks av de arga orden Mein! Mein!. Vilket betyder Min på tyska.
Häftigt att jag kunde etablera kontakt med honom på det här viset, hemma på min balkong.
Emma
Första gången en jordbunden ande tog kontakt med mig, var på jobbet. Sent en kväll när jag gick nere i källaren på väg till omklädningsrummet kände jag en närvaro. Någon gick bakom mig. Jag vänder mig om men ser ingenting. Helt plötsligt får jag upp en bild i huvudet på en kvinna, eller gumma rättare sagt. Jag upplevde henne som äldre. Hon visade mig en helkroppsbild. Mörk långkjol, mörk blus och huckle. Ansiktet var i profil men hucklet hängde ner så mycket över ansiktet så jag såg inget mer än det.
Sen kommer ett namn: Hulda. Jag tänkte för mig själv: Vad vill du Hulda? Då visar hon mig en bok, en tjock gammal läderinbunden bok samtidigt som årtalet 1800 kommer upp. Aha, tänkte jag. Du visar mig en gammal sjukhusjournal. Antagligen har du varit patient här en gång i tiden och förmodligen dött här. Vid det laget var jag framme vid omklädningsrummet och kände att hon fortfarande gick bakom mig. Eftersom jag inte vill att någon tjuvkikar när jag byter om bad jag henne vänligt men bestämt att inte följa efter mig mer. Då upphörde närvaron.
Andra gången jag fick kontakt med en avliden var inte alls längesen och denna gång var på min begäran. Det började med att en kvinna ville ha hjälp att veta vad som försiggick runt hennes gamla klocka. Luckan öppnades av sig själv lite då och då och hon kände att det blev iskallt ibland. Knäppande ljud. Hon upplevde det som att klockan levde sitt eget lilla liv.
För första gången i mitt liv satte jag mig ner och började känna in denna klocka. (Jag tycker att det är roligt att öva mig så jag såg det mest som en spännande grej). Döm om min förvåning när en man genast visade sig för mig. Han hade mörkt hår (svart) och lika mörk mustasch. Ljus skjorta med mörk väst över. Han såg väldigt allvarlig ut, tittade rakt på mig. (Hela bilden var i svart/vitt). Medan han satt där i sin allvarlighet såg jag namnet Vilhelm. Han visade mig även en gammal cykel, en sån där med megastort framhjul och jättelitet bakhjul.
Helt plötsligt förändrades den här mannen, han kom mycket närmare mig. Hans ansikte förvreds så att han påminde mycket om Hitler. Han var mycket arg och bestämd! Samtidigt höjde han sin högra arm och hötte med den med näven knuten. Hans mun rörde sig häftigt men jag hörde inte vad han gapade om. Men efter några sekunder såg jag orden: Mein! Mein!.......Min klocka! Min klocka!
Då avbröt jag kontakten.
Den här gamla klockan som kvinnan hade är från 1800talet och tillverkad i Tyskland. Hon köpte den själv för många år sen så hon har tyvärr inte en aning om vem som ägt den från början och hur den hamnade i Sverige. Synd tycker jag, för jag vill verkligen veta om det stämmer. Jag vill veta historien bakom den arga Vilhelm som fortfarande verkar hävda att klockan är hans.
Jag googlade på namnet Vilhelm och det namnet är ursprunligen från Tyskland. Att han är tysk förstärks av de arga orden Mein! Mein!. Vilket betyder Min på tyska.
Häftigt att jag kunde etablera kontakt med honom på det här viset, hemma på min balkong.
Emma
Vad döljer jag för mig själv?
Jag har förstått att tiden är inne att jobba med mig själv på djupet. Och när man är inne på rätt spår i livet uppenbarar sig lösningarna utan att man behöver göra något för att finna dom.
Jag har bett om hjälp att få en öppning. Att få veta var jag ska börja. Och utan att behöva leta efter öppningen kom den till mig. I form av en god vän och en bok.
Min vän ville att jag skulle läsa en bok som heter "Krama din skugga" skriven av Debbie Ford. Den boken hade hjälpt henne.
Samma natt drömde jag detta: Jag och min vän satt mittemot varandra. Hon sa: Titta djupt in i mina ögon Emma, man brukar se knivar där. Jag fokuserade på hennes ögon men såg inget. Titta igen, sa hon. Jag ansträngde mig för att se och då framträdde en dolk längst ner till höger i hennes högra öga. Den gav mig obehag. Sen uppenbarade sig ett nyfött barn till vänster i hennes högra öga. Då vaknade jag.
Den här boken "Krama din skugga" gav hon mig. På pärmens insida skrev hon: Till finaste Emma <3 Våga möta din skugga och hitta din bästa vän.
Jag har nu förstått budskapet i drömmen. Jag måste våga möta mina dolda rädslor. Känslor som jag förmodligen begravt djupt inom mig själv sen lång tid tillbaka. Jag måste våga föra dom upp till ytan och se dom. Även om det blir obehagligt för mig. För när jag gjort det, först då kan jag börja om från början, till det nyfödda oskuldsfulla barnet. Det lilla barnet som fortfarande älskar och accepterar sig själv för den det är!
"vi behöver återvända till den upplevelse av oskuld som får oss att acceptera allt det vi är i varje ögonblick. Det är dit vi behöver komma för att få en sund, lycklig, fullständigt mänsklig tillvaro. Det är vägen." /Ur boken "Krama din skugga" av Debbie Ford
Detta är öppningen jag bett om.
Min resa har nu börjat.
Emma
Jag har bett om hjälp att få en öppning. Att få veta var jag ska börja. Och utan att behöva leta efter öppningen kom den till mig. I form av en god vän och en bok.
Min vän ville att jag skulle läsa en bok som heter "Krama din skugga" skriven av Debbie Ford. Den boken hade hjälpt henne.
Samma natt drömde jag detta: Jag och min vän satt mittemot varandra. Hon sa: Titta djupt in i mina ögon Emma, man brukar se knivar där. Jag fokuserade på hennes ögon men såg inget. Titta igen, sa hon. Jag ansträngde mig för att se och då framträdde en dolk längst ner till höger i hennes högra öga. Den gav mig obehag. Sen uppenbarade sig ett nyfött barn till vänster i hennes högra öga. Då vaknade jag.
Den här boken "Krama din skugga" gav hon mig. På pärmens insida skrev hon: Till finaste Emma <3 Våga möta din skugga och hitta din bästa vän.
Jag har nu förstått budskapet i drömmen. Jag måste våga möta mina dolda rädslor. Känslor som jag förmodligen begravt djupt inom mig själv sen lång tid tillbaka. Jag måste våga föra dom upp till ytan och se dom. Även om det blir obehagligt för mig. För när jag gjort det, först då kan jag börja om från början, till det nyfödda oskuldsfulla barnet. Det lilla barnet som fortfarande älskar och accepterar sig själv för den det är!
"vi behöver återvända till den upplevelse av oskuld som får oss att acceptera allt det vi är i varje ögonblick. Det är dit vi behöver komma för att få en sund, lycklig, fullständigt mänsklig tillvaro. Det är vägen." /Ur boken "Krama din skugga" av Debbie Ford
Detta är öppningen jag bett om.
Min resa har nu börjat.
Emma
Ari
I förra inlägget skrev jag om att jag hörde en röst säga: Ari..Ari...vi kommer till sommaren, i slutet av min meditation.
Nyss kom jag på att jag ett par dagar tidigare bett om att få veta namnet på min andliga vägledare. Och jag tror att det kan vara ett budskap från denne. Jag har även bett om att få tydligare information och tydligare svar.
Jag tror att namnet Ari kan vara namnet på min andliga vägledare. Budskapet vi kommer till sommaren kan betyda att jag kommer att få tydligare budskap när saker och ting ljusnat för mig.
Jag är inte riktigt DÄR än. Men det vet jag om. Jag har en del jobb att göra med mig själv först.
Och det ska jag sätta igång med idag :)
Emma
Nyss kom jag på att jag ett par dagar tidigare bett om att få veta namnet på min andliga vägledare. Och jag tror att det kan vara ett budskap från denne. Jag har även bett om att få tydligare information och tydligare svar.
Jag tror att namnet Ari kan vara namnet på min andliga vägledare. Budskapet vi kommer till sommaren kan betyda att jag kommer att få tydligare budskap när saker och ting ljusnat för mig.
Jag är inte riktigt DÄR än. Men det vet jag om. Jag har en del jobb att göra med mig själv först.
Och det ska jag sätta igång med idag :)
Emma
Tänk Positivt :)
Källa: www.facebook.com/pages/Bra-vitser-sitater-ordtak-visdomsord-og-andre-gullkorn
Emma
Meditation - Kraftdjur 2
Mediterade igen innan jag klev upp ur sängen.
Jag står på en öppen plats och en bit framför mig har jag tät skog/djungel. Det finns en öppning i den rakt fram och efter en liten stund kommer den svarta pantern ut, går långsamt emot mig. Nästan kråmande. Tar ett varv runt mig och sätter sig vid min högra sida.
När hon satt sig kommer lejonet ut, går långsamt emot mig och sätter sig vid min vänstra sida. Jag klappar dom på huvudet. Solvarma pälsar. Väldigt lugnt och avslappnat. Mycket ljus, solljus.
Sen kommer en stor elefant lunkande ut från öppningen, den går runt mig och stannar stående strax bakom mig.
Örnen kommer flygande och uppehåller sig rakt ovanför mitt huvud.
Jag ser en vacker vit svan som simmar i kristallklart vatten.
En räv kommer ur öppningen och sätter sig en bit framför mig.
Avslutningsvis flyger en fjäril runt oss alla, den är ljus och glittrande.
Sen upplever jag en sugande känsla, som att jag dras djupare in i meditationen. Alla djuren försvinner. Då hör jag en röst som säger: Ari...Ari....vi kommer till sommaren.
Jag vaknar upp.
Undrar vad det där Ari, Ari betyder? Ska bli spännande att få veta förklaringen i framtiden :)
Betydelsen av PANTERN, LEJONET, ÖRNEN och ELEFANTEN som kraftdjur skrev jag om i föregånde inlägg, Meditation - Kraftdjur.
FJÄRILEN: Dansa, måla, skapa, uttryck dig själv. Min gåva till dig är att kreativt gestalta det du vill att andra skall se. "Vi fjärilar bär på drömmar, det är vi som förmedlar dem till dig. Vill du leva din dröm här och nu? Gör som vi. Dansa din dröm levande." Med andra ord - sluta fundera - gör något kreativt av dina idéer.
RÄVEN: Ett kreativt sinne finner alltid en lösning. Min gåva till dig är att lita på dig själv. Räven lärde mig att inte tvivla på mig själv, min väg eller min gåva. Den visade mig att rävar klarar sig så bra just genom att de känner full tillit till sig själva och sina förmågor.
SVANEN: Musiken är din medicin. Min gåva till dig är inspiration. Satsa på musiken.
En hel del av det de står för stämmer in på min nuvarande livssituation.
Jag har hört att djurens positioner runt oss oxå ska ha en betydelse. Jag får kolla upp det framöver :)
Källor: Djurens Språk av Solöga
Emma
Jag står på en öppen plats och en bit framför mig har jag tät skog/djungel. Det finns en öppning i den rakt fram och efter en liten stund kommer den svarta pantern ut, går långsamt emot mig. Nästan kråmande. Tar ett varv runt mig och sätter sig vid min högra sida.
När hon satt sig kommer lejonet ut, går långsamt emot mig och sätter sig vid min vänstra sida. Jag klappar dom på huvudet. Solvarma pälsar. Väldigt lugnt och avslappnat. Mycket ljus, solljus.
Sen kommer en stor elefant lunkande ut från öppningen, den går runt mig och stannar stående strax bakom mig.
Örnen kommer flygande och uppehåller sig rakt ovanför mitt huvud.
Jag ser en vacker vit svan som simmar i kristallklart vatten.
En räv kommer ur öppningen och sätter sig en bit framför mig.
Avslutningsvis flyger en fjäril runt oss alla, den är ljus och glittrande.
Sen upplever jag en sugande känsla, som att jag dras djupare in i meditationen. Alla djuren försvinner. Då hör jag en röst som säger: Ari...Ari....vi kommer till sommaren.
Jag vaknar upp.
Undrar vad det där Ari, Ari betyder? Ska bli spännande att få veta förklaringen i framtiden :)
Betydelsen av PANTERN, LEJONET, ÖRNEN och ELEFANTEN som kraftdjur skrev jag om i föregånde inlägg, Meditation - Kraftdjur.
FJÄRILEN: Dansa, måla, skapa, uttryck dig själv. Min gåva till dig är att kreativt gestalta det du vill att andra skall se. "Vi fjärilar bär på drömmar, det är vi som förmedlar dem till dig. Vill du leva din dröm här och nu? Gör som vi. Dansa din dröm levande." Med andra ord - sluta fundera - gör något kreativt av dina idéer.
RÄVEN: Ett kreativt sinne finner alltid en lösning. Min gåva till dig är att lita på dig själv. Räven lärde mig att inte tvivla på mig själv, min väg eller min gåva. Den visade mig att rävar klarar sig så bra just genom att de känner full tillit till sig själva och sina förmågor.
SVANEN: Musiken är din medicin. Min gåva till dig är inspiration. Satsa på musiken.
En hel del av det de står för stämmer in på min nuvarande livssituation.
Jag har hört att djurens positioner runt oss oxå ska ha en betydelse. Jag får kolla upp det framöver :)
Källor: Djurens Språk av Solöga
Emma
Meditation - Kraftdjur
Idag satt jag i solen på balkongen en stund och mediterade. Jag kan tillägga att jag inte brukar meditera så ofta, jag har inte riktigt ro i kroppen känner jag. Men jag har lovat mig själv att försöka iallafall. Så, sagt och gjort.
Det första jag såg var en totempåle, sådana brukar jag ofta se vid meditativa tillstånd, eller ibland bara när jag blundar. Strax efter det tog ett indianansikte form, en man i fjäderskrud som tittade upp mot himmelen. Sen flög örnen över mig (den drömde jag oxå om för ett tag sen). Jag såg en svart panter som öppnade sitt gap och visade alla vassa tänder. Jag såg 4 lejontassar i rörelse, svansen som nästan släpade i marken och slutligen lejonansiktet i närbild. Väldigt ljust och lugnt runt lejonet. Fridfullhet och harmoni. Såg oxå en elefantsnabel som lyfte sig mot himmelen.
Jag har hört talas om kraftdjur men har inte tagit reda på så mycket mer ingånde...än. Men det verkar spännande. Jag är rätt övertygad om att de djuren som visade sig för mig i meditationen är mina kraftdjur. Dom finns runt mig just nu av ett syfte.
Jag lyckades hitta på lite information om de djurens betydelse:
ÖRNEN
Dela din visdom med andra. Min gåva till dig är att sprida din visdom. Här gäller det att stå för din egen visdom.
PANTER/SVART PANTER
Du är en föregångare. Min gåva till dig är att bana väg för andra. Här gäller det att inte vara rädd för din egen kraft. Panterns mod gör att den vågar vara först, den går där ingen annan gått förut. Den känner heller inte rädsla inför något eftersom den verkligen är ett med anden. Den vet att det enda den möter genom livet är sig själv i olika skepnader.
ELEFANTEN
Dela med dig av din visdom. Min gåva till dig är att vara en lärare. Det finns saker som du kan lära andra. Som elefanterna sa till mig: " Vi är de äldre, vi som minns allt sedan skapelsens början. Vår uppgift är att minnas allt som skett och att föra den uråldriga visdomen med oss in i framtiden. Vi är de som minns."
LEJONET
Ett öppet hjärta är ett modigt hjärta. Min gåva till dig är att vara modig. Var stolt över vem du är. Låt världen ta del av din begåvning och din visdom. Ett modigt lejon gömmer sig inte.
Jag kan relatera till mycket av det som kraftdjuren står för. Känns som att mycket av det handlar om var jag står just nu och vart jag är på väg i framtiden :)
Källor: Djurens Språk av Solöga
Emma
Det första jag såg var en totempåle, sådana brukar jag ofta se vid meditativa tillstånd, eller ibland bara när jag blundar. Strax efter det tog ett indianansikte form, en man i fjäderskrud som tittade upp mot himmelen. Sen flög örnen över mig (den drömde jag oxå om för ett tag sen). Jag såg en svart panter som öppnade sitt gap och visade alla vassa tänder. Jag såg 4 lejontassar i rörelse, svansen som nästan släpade i marken och slutligen lejonansiktet i närbild. Väldigt ljust och lugnt runt lejonet. Fridfullhet och harmoni. Såg oxå en elefantsnabel som lyfte sig mot himmelen.
Jag har hört talas om kraftdjur men har inte tagit reda på så mycket mer ingånde...än. Men det verkar spännande. Jag är rätt övertygad om att de djuren som visade sig för mig i meditationen är mina kraftdjur. Dom finns runt mig just nu av ett syfte.
Jag lyckades hitta på lite information om de djurens betydelse:
ÖRNEN
Dela din visdom med andra. Min gåva till dig är att sprida din visdom. Här gäller det att stå för din egen visdom.
PANTER/SVART PANTER
Du är en föregångare. Min gåva till dig är att bana väg för andra. Här gäller det att inte vara rädd för din egen kraft. Panterns mod gör att den vågar vara först, den går där ingen annan gått förut. Den känner heller inte rädsla inför något eftersom den verkligen är ett med anden. Den vet att det enda den möter genom livet är sig själv i olika skepnader.
ELEFANTEN
Dela med dig av din visdom. Min gåva till dig är att vara en lärare. Det finns saker som du kan lära andra. Som elefanterna sa till mig: " Vi är de äldre, vi som minns allt sedan skapelsens början. Vår uppgift är att minnas allt som skett och att föra den uråldriga visdomen med oss in i framtiden. Vi är de som minns."
LEJONET
Ett öppet hjärta är ett modigt hjärta. Min gåva till dig är att vara modig. Var stolt över vem du är. Låt världen ta del av din begåvning och din visdom. Ett modigt lejon gömmer sig inte.
Jag kan relatera till mycket av det som kraftdjuren står för. Känns som att mycket av det handlar om var jag står just nu och vart jag är på väg i framtiden :)
Källor: Djurens Språk av Solöga
Emma
Alkemisten
Inspirationen till denna blogg fick jag när jag läste boken Alkemisten som är skriven av Paulo Coelho. En väldigt gripande berättelse om att följa sina drömmar och att lyssna till sitt hjärta. Jag känner igen mig i pojken. Just nu befinner jag mig på min andliga resa i syftet att hitta min skatt. Och den resan tänker jag dela med mig av här, i min nya blogg Alkemisten.
För att utveckla min tanke om att följa sitt levnadsöde, sin andliga resa kommer här en del utdrag och citat från boken Alkemisten. Min tankar eller tolkning står i kursiv stil under utdragen.
Detta står att läsa på Alkemistens baksida:
"Den Andalusiske fåraherden Santiago står i spetsen för det strålande persongalleri som leder oss genom denna äventyrliga berättelse om att följa sina drömmar. Från sitt hem i Spanien reser han till marknaderna i Tanger och genom Egyptens öken till ett ödesmättat möte med Alkemisten. Historien om de skatter som Santiago finner på vägen lär oss den viktigaste av alla lärdomar: att lyssna till sitt hjärta."
"När de nu voro på vandring gick han in i en by och en kvinna vid namn Marta tog emot honom i sitt hus.
och hon hade en syster, som hette Maria, som satte sig ned vid Herrens fötter och hörde på hans ord.
Men Marta var upptagen av för många bestyr för att tjäna honom. Och hon gick då fram och sade:
Herren frågar du icke efter att min syster har lämnat alla bestyr åt mig allena? Säg nu till henne att hon hjälper mig.
Då svarade Herren och sade till henne: Marta, Marta du gör dig bekymmer och oro för mångahanda.
Men Maria däremot, har valt den goda delen, och den skall icke tagas ifrån henne."
/Lukas, 10;38-42
Stanna upp i vardagen och lyssna. Lyssna till ditt inre. Därfrån kommer svaren, det goda i livet. Är du alltför upptagen med att oroa dig går du miste om mycket. Hur ska du då finna stillheten, glädjen och friden inom dig? Alla har vi ett val, om vi vill låta den inre visdomen komma till tals eller inte.
För att utveckla min tanke om att följa sitt levnadsöde, sin andliga resa kommer här en del utdrag och citat från boken Alkemisten. Min tankar eller tolkning står i kursiv stil under utdragen.
Detta står att läsa på Alkemistens baksida:
"Den Andalusiske fåraherden Santiago står i spetsen för det strålande persongalleri som leder oss genom denna äventyrliga berättelse om att följa sina drömmar. Från sitt hem i Spanien reser han till marknaderna i Tanger och genom Egyptens öken till ett ödesmättat möte med Alkemisten. Historien om de skatter som Santiago finner på vägen lär oss den viktigaste av alla lärdomar: att lyssna till sitt hjärta."
"När de nu voro på vandring gick han in i en by och en kvinna vid namn Marta tog emot honom i sitt hus.
och hon hade en syster, som hette Maria, som satte sig ned vid Herrens fötter och hörde på hans ord.
Men Marta var upptagen av för många bestyr för att tjäna honom. Och hon gick då fram och sade:
Herren frågar du icke efter att min syster har lämnat alla bestyr åt mig allena? Säg nu till henne att hon hjälper mig.
Då svarade Herren och sade till henne: Marta, Marta du gör dig bekymmer och oro för mångahanda.
Men Maria däremot, har valt den goda delen, och den skall icke tagas ifrån henne."
/Lukas, 10;38-42
Stanna upp i vardagen och lyssna. Lyssna till ditt inre. Därfrån kommer svaren, det goda i livet. Är du alltför upptagen med att oroa dig går du miste om mycket. Hur ska du då finna stillheten, glädjen och friden inom dig? Alla har vi ett val, om vi vill låta den inre visdomen komma till tals eller inte.
Jag väljer att lyssna
"Det finns nämligen en stor sanning på den här planeten: när du, vem du än är och vad du än gör, verkligen vill någonting beror det på att din vilja har uppstått i universums själ. Den är ditt uppdrag på jorden.
Även om den bara innebär att vandra omkring? Eller att gifta sig med dottern till en tyghandlare?
Eller att söka efter en skatt. Världssjälen finner näring i människors lycka. Men även i olyckan, avundsjukan, svartsjukan. Att uppfylla sitt levnadsöde är människans enda skyldighet. Allting är ett. Och när du vill någonting verkar hela universum för att du ska få din önskan uppfylld."
Alla människor(själar) på jorden har uppstått ur Universum, Världssjälen, Källan, Gud eller vad man nu väljer att kalla det(jag väljer att kalla det Källan). Vi är alla ett. Vi står i direktförbindelse med Källan. Det vi väljer att tro på blir verklighet för oss, det vi väljer att känna blir sant för oss. Det vi vill verkar Källan för att uppfylla. Alltid. Därför bör vi vara uppmärksamma på våra tankar. Är dom till största delen negativa blir dom förr eller senare till verklighet, du drar till dig sådant du tänker. Samma sak verkar åt andra hållet, har du positiva tankar, du väljer att se det positiva i saker och ting så blir dom förr eller senare verklighet. Källan verkar för att uppfylla det vi tror på just nu.
"...insikten om att kärleken aldrig hindrar en människa från att följa sitt levnadsöde. När den gör så är det inte fråga om den verkliga kärleken..."
Den verkliga kärleken skulle som sagt aldrig hindra oss från att följa våra drömmar, snarare hjälpa oss på vägen dit.
"-Varför behöver man lyssna till sitt hjärta? Frågade pojken.
-Därför att ditt hjärta finns där du ska söka din skatt".
Lyssna till ditt inre, det visar dig den rätta vägen.
"Sökandet efter en dröm begynner alltid med nybörjartur. Och den avslutas med att segraren ställs på prov.
Pojken erinrade sig ett talesätt från sina hemtrakter. Enligt det är det aldrig så mörkt som just innan solen går upp".
Man måste nå botten innan man kan börja ta sig uppåt. Utan svårigheter och prövningar i livet skulle vi inte lära oss så mycket, inte kunna utvecklas.
"Kom ihåg vad jag har berättat för dig: världen är endast den del av Gud som är synlig för oss. Och alkemi innebär att låta den andliga fulländningen komma i beröring med det materiella".
Jorden vi bor på är det som är synligt för oss människor, men det finns så mycket mer! Allting är så mycket större än det jordiska. Ur mitt perspektiv är jorden en enda stor teaterscen, alla är vi här för att lära oss något. Om och om och om igen, ända tills vi uppnått andlig fulländning.
"Det är därför det finns alkemi, sa pojken. För att varje människa ska söka sin skatt, och finna den, och sedan vilja bli någonting mer än i sitt förra liv. Blyet ska fortsätta att fullgöra sin uppgift ända tills världen inte längre behöver bly. Då blir det tvunget att låta sig förvandlas till guld.
Det är vad alkemisterna gör. De visar att om vi anstränger oss att vara bättre än vi är blir också allt runt omkring oss bättre".
Jobba på att bli bättre som människa, jobba på din utveckling, följ dina drömmar och lyssna till ditt inre. Ju mer vi anstränger oss att bli bättre än vi är blir också allt runt oss mycket bättre. På alla områden i våra liv.
"Det är vi som ger näring åt Världssjälen, och om den jord som vi lever på ska bli bättre eller sämre beror i mycket stor utsträckning på om vi blir bättre eller sämre. Det är här som kärlekens kraft får betydelse. För när vi älskar strävar vi alltid efter att bli mer än vi är".
Jorden skulle vara en betydligt bättre plats om människorna kunde agera utifrån kärlek.
"Pojken nådde Världssjälen, och han såg att den var en del av Guds själ. Och han såg att Guds själ var hans egen själ, och att han, en pojke, kunde utföra underverk".
Pojken kom till insikt om att allt är ett. Vi är en del av Källan och Källan är en del av oss. Alla är vi bröder och systrar. Vi är aldrig ensamma. Och när vi inser det, kan vi utföra underverk.
"Tack, sa pojken. Du har lärt mig det universella språket."
"Jag har bara återkallat i ditt minne vad du redan känner till".
De sista två meningarna när pojken talar med Alkemisten tycker jag är riktigt vackra. Vi har redan all kunskap inom oss, men ibland kan vi behöva hjälp med att minnas.
Så min nya blogg kommer att handla om MIN andliga resa, om det som är sant för MIG, om att följa MINA drömmar och det JAG tror på.
Ljus och Kärlek
Emma
"Det finns nämligen en stor sanning på den här planeten: när du, vem du än är och vad du än gör, verkligen vill någonting beror det på att din vilja har uppstått i universums själ. Den är ditt uppdrag på jorden.
Även om den bara innebär att vandra omkring? Eller att gifta sig med dottern till en tyghandlare?
Eller att söka efter en skatt. Världssjälen finner näring i människors lycka. Men även i olyckan, avundsjukan, svartsjukan. Att uppfylla sitt levnadsöde är människans enda skyldighet. Allting är ett. Och när du vill någonting verkar hela universum för att du ska få din önskan uppfylld."
Alla människor(själar) på jorden har uppstått ur Universum, Världssjälen, Källan, Gud eller vad man nu väljer att kalla det(jag väljer att kalla det Källan). Vi är alla ett. Vi står i direktförbindelse med Källan. Det vi väljer att tro på blir verklighet för oss, det vi väljer att känna blir sant för oss. Det vi vill verkar Källan för att uppfylla. Alltid. Därför bör vi vara uppmärksamma på våra tankar. Är dom till största delen negativa blir dom förr eller senare till verklighet, du drar till dig sådant du tänker. Samma sak verkar åt andra hållet, har du positiva tankar, du väljer att se det positiva i saker och ting så blir dom förr eller senare verklighet. Källan verkar för att uppfylla det vi tror på just nu.
Det finns ett bra talesätt som säger: Som du tänkte igår lever du idag
"...insikten om att kärleken aldrig hindrar en människa från att följa sitt levnadsöde. När den gör så är det inte fråga om den verkliga kärleken..."
Den verkliga kärleken skulle som sagt aldrig hindra oss från att följa våra drömmar, snarare hjälpa oss på vägen dit.
"-Varför behöver man lyssna till sitt hjärta? Frågade pojken.
-Därför att ditt hjärta finns där du ska söka din skatt".
Lyssna till ditt inre, det visar dig den rätta vägen.
"Sökandet efter en dröm begynner alltid med nybörjartur. Och den avslutas med att segraren ställs på prov.
Pojken erinrade sig ett talesätt från sina hemtrakter. Enligt det är det aldrig så mörkt som just innan solen går upp".
Man måste nå botten innan man kan börja ta sig uppåt. Utan svårigheter och prövningar i livet skulle vi inte lära oss så mycket, inte kunna utvecklas.
"Kom ihåg vad jag har berättat för dig: världen är endast den del av Gud som är synlig för oss. Och alkemi innebär att låta den andliga fulländningen komma i beröring med det materiella".
Jorden vi bor på är det som är synligt för oss människor, men det finns så mycket mer! Allting är så mycket större än det jordiska. Ur mitt perspektiv är jorden en enda stor teaterscen, alla är vi här för att lära oss något. Om och om och om igen, ända tills vi uppnått andlig fulländning.
"Det är därför det finns alkemi, sa pojken. För att varje människa ska söka sin skatt, och finna den, och sedan vilja bli någonting mer än i sitt förra liv. Blyet ska fortsätta att fullgöra sin uppgift ända tills världen inte längre behöver bly. Då blir det tvunget att låta sig förvandlas till guld.
Det är vad alkemisterna gör. De visar att om vi anstränger oss att vara bättre än vi är blir också allt runt omkring oss bättre".
Jobba på att bli bättre som människa, jobba på din utveckling, följ dina drömmar och lyssna till ditt inre. Ju mer vi anstränger oss att bli bättre än vi är blir också allt runt oss mycket bättre. På alla områden i våra liv.
"Det är vi som ger näring åt Världssjälen, och om den jord som vi lever på ska bli bättre eller sämre beror i mycket stor utsträckning på om vi blir bättre eller sämre. Det är här som kärlekens kraft får betydelse. För när vi älskar strävar vi alltid efter att bli mer än vi är".
Jorden skulle vara en betydligt bättre plats om människorna kunde agera utifrån kärlek.
"Pojken nådde Världssjälen, och han såg att den var en del av Guds själ. Och han såg att Guds själ var hans egen själ, och att han, en pojke, kunde utföra underverk".
Pojken kom till insikt om att allt är ett. Vi är en del av Källan och Källan är en del av oss. Alla är vi bröder och systrar. Vi är aldrig ensamma. Och när vi inser det, kan vi utföra underverk.
"Tack, sa pojken. Du har lärt mig det universella språket."
"Jag har bara återkallat i ditt minne vad du redan känner till".
De sista två meningarna när pojken talar med Alkemisten tycker jag är riktigt vackra. Vi har redan all kunskap inom oss, men ibland kan vi behöva hjälp med att minnas.
Så min nya blogg kommer att handla om MIN andliga resa, om det som är sant för MIG, om att följa MINA drömmar och det JAG tror på.
Ljus och Kärlek
Emma
